inget nytt under solen.
eller månen.
psykbryt på allt.
jag är inte här.
sjukanmäld för evigt.
för en åkomma som inte finns.
lev lev lev ditt liv.
jag letar efter sammanhang.
försöker förstå.
förstår ingenting.
jag kan inte tyda mig själv.
är inte mig själv.
allt jag är, är bara tröttsamt dravel, repeterande förbränning av smutsen som är jag.
sömnen är bara sömn.
finns ingen vilotid när hjärnan springer på för fullt dygnet runt.
fuck it.
jag kommer att ruttna bort här i staden som alla andra som andas och dör här.
jag skulle ruttna bort någon annanstans också.
allt är likadant för problemet är jag.
jag - mig = jackpot.
åh kärlek, slå ner mig igen.
åh livet, kör på mig igen.
kom igen, försätt mig i koma.
stäng av apparaterna, lägg en kudde över mitt huvud.
jag kommer inte att skrika.
tyst.
lägg av.
ta ut mig på vägarna, damma ner mig.
så kan jag damma av dom minnena senare.
det här är en fas.
fas 78 av sjuhundratusen till faser i livet som antagligen kommer vara lika dåliga dom.
gaaaah.
jag slår på mina fingrar som skriver orden från min sjuka hjärna som blir sjukare för varje dag som jag slår på den.
solen sken idag men jag såg den inte för mina solglasögon var så mörka för att dölja hur sjuka mina ögon såg ut efter gårdagens själs-mordförsök.
men själen dog inte då heller.
inget annat heller som inte redan var dött.
lev lev lev ditt liv.
lev lev lev för allt annat som inte längre gör det.
(ignorera allt jag skrivit, jag börjar om imorgon)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar